Meyer – regler för det nordiska bluff- och tärningsspelet

Meyer är ett klassiskt nordiskt bluff- och tärningsspel för två eller fler spelare, där tur spelar mindre roll än förmågan att ljuga med pokerface – och att genomskåda andra. Varje spelare slår i smyg med två tärningar under en bägare, påstår ett värde (sant eller falskt) och skickar vidare. Den som blir avslöjad med en bluff – eller som felaktigt anklagar en som talade sanning – tappar ett liv. Namnet Meyer hör särskilt hemma i Danmark, och i Sverige kallas i princip samma spel oftast Mia.

Vad är Meyer?

Meyer är ett rent sällskapsspel som bygger på bluff, minne och psykologi snarare än på att samla poäng. Det hör till samma familj som flera andra kända bluffspel med tärningar och går under flera namn – bland annat Meyer, Meier, Mia och Mire. Reglerna skiljer sig något mellan sällskap och länder, men grundidén är densamma: du ska övertyga nästa spelare om att du har slagit ett högt kast, oavsett om det stämmer eller inte.

Det som gör Meyer speciellt är att tärningarnas värde inte räknas som en summa. I stället läses de två tärningarna som ett tvåsiffrigt tal, och vissa kast har egna namn och en fast rangordning. Spelet är snabbt att lära sig men svårt att bemästra, eftersom den sociala delen – att läsa av dina medspelare – är minst lika viktig som vad du faktiskt slår.

Det här behöver ni

• Två tärningar. Vanliga sexsidiga tärningar.
• En tärningsbägare med lock (på danska raflebæger), eller en ogenomskinlig mugg. Bägaren används för att slå och för att dölja tärningarna när de skickas vidare.
• Liv för varje spelare. Enklast är att varje spelare får en egen tärning som vrids ner från sex och håller koll på antalet liv. Tändstickor eller papper och penna fungerar lika bra.

Spelet fungerar från två personer men blir roligast med tre till sex spelare, eftersom bluffarna då får fler mottagare att passera.

Så läser du tärningarna

Lägg ihop de två tärningarna till ett tvåsiffrigt tal där den högsta tärningen alltid skrivs först. En femma och en sexa blir alltså 65, och en tvåa och en etta blir 21. Värdet är inte summan av prickarna – 65 är inte ”11 poäng”, utan talet sextiofem.

Två lika tärningar bildar ett par och skrivs 11, 22, 33 och så vidare upp till 66. Två kast har egna namn och en särställning: Meyer (en tvåa och en etta = 21) är det högsta kastet av alla, och Lille Meyer (en trea och en etta = 31) räknas i den danska Meyer-versionen som det näst högsta – direkt under Meyer och över paren.

Rangordning från högst till lägst

I den danska Meyer-versionen ser rangordningen ut så här:

En viktig detalj: Meyer (21) kan bara slås av ett annat Meyer. Observera att rangordningen varierar mellan källor och sällskap. I den vanliga standardordningen finns inget särskilt Lille Meyer – där räknas 31 i stället som det allra lägsta kastet, och de vanliga talen löper från 65 ända ner till 31. Källorna är inte heller eniga om parens inbördes ordning: vissa räknar sexparet (66) som högst, andra ettparet (11). Kom därför överens om vilken rangordning ni spelar med innan ni börjar.

Så går en runda till

Spelet går medsols och en runda spelas ungefär så här:

1. Slå i smyg. Den första spelaren skakar båda tärningarna i bägaren, vänder den mot bordet och tittar i hemlighet på resultatet utan att visa någon annan.
2. Säg ett värde. Spelaren säger högt ett kast till nästa person i tur. Du får tala sanning, bluffa med ett högre värde eller till och med säga ett lägre värde – men värdet du uppger måste vara högre än det föregående spelaren påstod sig ha slagit. I rundans första kast finns ingen lägstagräns.
3. Nästa spelare väljer. Den som får bägaren har två huvudval: att tro på påståendet eller att inte göra det.
4. Tro på det. Spelaren tar över bägaren utan att titta på de gamla tärningarna, slår om och måste sedan uppge ett värde som är högre än det föregående. Man får titta efter sitt eget kast, och om man slagit för lågt kan man i många husregler slå om en gång under lock och sedan skicka vidare ”blint”.
5. Inte tro på det. Spelaren lyfter på bägaren och avslöjar vad som faktiskt låg där. Då avgörs rundan direkt (se nedan).

Höjningsregeln varierar: i de flesta beskrivningar måste det nya påståendet vara strikt högre än det föregående, men i en vanlig variant räcker det att matcha eller slå – alltså att säga lika högt eller högre. Bestäm vilken ni använder innan ni börjar.

Vem förlorar ett liv?

När någon lyfter bägaren och ifrågasätter det senast uppgivna värdet jämförs det riktiga kastet med påståendet:

• Om kastet är lägre än det som påstods – alltså en avslöjad bluff – förlorar den som slog och ljög ett liv.
• Om kastet är lika högt eller högre än det som påstods talade spelaren sanning (eller tur), och i stället förlorar den som lyfte bägaren ett liv.

Efter varje förlorad runda går turen tillbaka till spelaren som satt närmast före förloraren – den spelaren slår och inleder nästa runda. Att lyfta bägaren är alltså alltid en risk: du kan avslöja en bluffare, men gissar du fel straffas du själv.

Meyer-slaget och specialregeln

Eftersom Meyer (21) är det högsta kastet gäller en egen regel när det sägs. Får du bägaren med påståendet ”Meyer” har du två val: att ge upp direkt utan att titta och förlora ett liv, eller att lyfta och kontrollera. Lyfter du och det verkligen var ett Meyer förlorar du två liv i stället för ett. Var det en bluff förlorar den som sa Meyer ett liv som vanligt. I en vanlig husregel dubblas däremot allt som rör ett Meyer, så att den som förlorar – oavsett hur – alltid tappar två liv. Det gör Meyer till spelets mest dramatiska och dyraste kast.

Liv och hur spelet vinns

Alla spelare börjar med samma antal liv, oftast sex. Varje gång du förlorar en runda vrider du ner din livstärning ett steg eller tar bort en tändsticka. När dina liv tar slut är du ute, och den sist kvarvarande spelaren vinner Meyer. Vill ni ha kortare partier kan ni starta med tre liv i stället för sex.

Populära husregler och varianter

Meyer har sällan en enda ”rätt” regelbok – nästan varje sällskap har sina egna tillägg. Vanliga varianter är:

• Lille Meyer på eller av. Den danska versionen räknar 31 som näst högst, medan standardordningen hoppar över det och låter 31 vara lägst.
• Dubbel straff vid Meyer. Att alla förluster kopplade till ett Meyer kostar två liv i stället för ett.
• Psyko Meyer. En snabbare dryckesvariant där alla spelare slår och lyfter sina bägare samtidigt, och den som slår lägst förlorar rundan.

Det viktigaste är att komma överens om reglerna innan spelet börjar, särskilt rangordningen, höjningsregeln och straffen – det sparar många diskussioner mitt i en runda.

Historia och ursprung

Meyer är ett gammalt folkligt spel, och en av anledningarna till att reglerna varierar så mycket är att de tidigaste reglerna aldrig har bevarats i någon bestämd form. Spelet är i dag nästan uteslutande spritt i Skandinavien, med ett särskilt starkt fäste i Danmark under namnet Meier eller Meyer. Vissa knyter spelet till en mycket äldre nordisk speltradition och pekar på avlånga tärningar från vikingatiden som hade ettan och tvåan på kortändarna. Den kopplingen bygger dock mer på kvalificerade gissningar än på bevarade regler, eftersom inga spelregler har överlevt från vikingatiden. Oavsett exakt ålder är Meyer ett utmärkt exempel på ett tärningsspel där den sociala samvaron står i centrum.

Tips och vanliga misstag

Meyer belönar den som kan hålla masken och läsa av andra. Några råd på vägen:

• Känn till mittenkastet. I standardordningen är ett kast runt 62 ganska medelmåttigt (något lägre, runt 61, i den danska Meyer-ordningen), så det är ett trovärdigt påstående som ofta går igenom utan att utmanas.
• Bluffa lagom. Att hoppa direkt till Meyer eller ett högt par drar snabbt på sig misstankar. Små, rimliga höjningar är ofta säkrare.
• Läs av tvekan. En spelare som tittar länge under bägaren eller höjer rösten överdrivet bluffar ofta.
• Vanligt nybörjarmisstag: att lyfta bägaren för tidigt. Kom ihåg att en felaktig anklagelse kostar dig ett eget liv.
• Ett annat misstag är att glömma att höja – du måste alltid uppge ett högre värde än den förra spelaren, annars är det snarare du som riskerar att åka dit.

Meyer och liknande bluffspel

Gillar ni Meyer finns det flera besläktade spel att testa. Den svenska varianten med nästan identiska regler är Mia, som vi länkade till längre upp. Vill ni ha mer bluff kan ni prova Bluff med tärningar (Liar’s Dice), där spelarna i stället bjuder på hur många tärningar av ett visst värde som finns på bordet, eller det sydamerikanska Perudo som bygger på samma idé med dolda tärningar och stigande bud. För den som vill ha mer traditionella poängkast passar pokertärningar med sina pokerhänder, det tretärningsbaserade Zanzibar eller det snabba Farkle med sin press att stanna i tid.

Vanliga frågor (FAQ)

Är Meyer och Mia samma spel?

I praktiken ja. Meyer är det danska namnet och Mia det svenska namnet på samma bluffspel med två tärningar. En vanlig skillnad är att den danska Meyer-versionen räknar Lille Meyer (31) som näst högsta kast, medan standardordningen i stället har 31 som det lägsta.

Vad är ett Lille Meyer-kast?

Lille Meyer är en trea och en etta (31). I den danska Meyer-versionen är det näst högsta kastet, direkt under Meyer (21) och över alla par.

Hur många spelare behövs för Meyer?

Två spelare räcker, men spelet blir roligast med tre till sex personer eftersom bluffarna då skickas vidare fler gånger innan någon väljer att lyfta bägaren.

Måste man dricka alkohol för att spela Meyer?

Nej. Meyer fungerar lika bra som vanligt sällskapsspel där förlorade rundor bara kostar liv. Det finns dock renodlade dryckesvarianter, till exempel Psyko Meyer, där den som slår lägst dricker i stället för att tappa ett liv.