Schack regler – pjäsernas drag och så vinner du partiet

Schack är världens mest spelade brädspel och ett rent strategispel där slumpen inte spelar någon roll alls. Två spelare möts över ett rutigt bräde med sexton pjäser var, och målet är enkelt att beskriva men svårt att bemästra: att sätta motståndarens kung i schackmatt. Den här guiden går igenom alla schack regler från grunden – hur brädet ställs upp, exakt hur varje pjäs får dra, specialdragen rockad, en passant och bondeförvandling, samt hur ett parti avgörs genom vinst eller remi. Vi avslutar med pjäsernas värde, grundläggande strategi och de vanligaste nybörjarmissarna.

Schackbrädet och uppställningen

Ett schackbräde består av 64 rutor i ett rutmönster på 8×8, varannan ljus och varannan mörk. De lodräta raderna kallas linjer och betecknas med bokstäverna a–h, medan de vågräta raderna kallas just rader och numreras 1–8. Varje ruta har därför en unik adress, till exempel e4 eller g7, vilket gör det lätt att skriva ner och läsa partier.

När du ställer upp brädet ska du alltid ha en ljus ruta i ditt nedre högra hörn. En enkel minnesregel är ”vit ruta till höger”. Pjäserna placeras så här:

• Bönderna står på rad på andra raden framför de övriga pjäserna.
• I hörnen står tornen, innanför dem springarna och därefter löparna.
• De två mittrutorna upptas av damen och kungen. Damen står alltid på sin egen färg – vit dam på ljus ruta, svart dam på mörk ruta – och kungen hamnar då automatiskt på rutan bredvid.

Vit gör alltid det första draget, därefter turas spelarna om att dra en pjäs i taget. Du får aldrig stå över din tur.

Pjäserna och hur de rör sig

Varje spelare börjar med sexton pjäser av sex olika slag. Gemensamt för alla utom springaren är att de inte får hoppa över andra pjäser, och ingen pjäs får flyttas till en ruta som redan upptas av en egen pjäs. Du slår (fångar) en motståndarpjäs genom att flytta din egen pjäs till dess ruta och ta bort den från brädet. Tabellen nedan sammanfattar dragen, och därefter förklarar vi varje pjäs i detalj.

• Kungen rör sig ett enda steg åt gången, men i vilken riktning som helst – framåt, bakåt, i sidled eller diagonalt. Kungen är partiets viktigaste pjäs och får aldrig ställas på en ruta där den är hotad.
• Damen är den starkaste pjäsen och kombinerar tornets och löparens drag. Den kan flyttas hur många rutor som helst i en rak linje – vågrätt, lodrätt eller diagonalt – så länge vägen är fri.
• Tornet rör sig valfritt antal steg rakt framåt, bakåt eller i sidled, men aldrig diagonalt.
• Löparen rör sig valfritt antal steg men enbart diagonalt. Eftersom den alltid stannar på sin ursprungsfärg har du en ”vitfältslöpare” och en ”svartfältslöpare”.
• Springaren drar i ett L-mönster: två rutor i en riktning och sedan ett steg i 90 graders vinkel. Springaren är den enda pjäsen som får hoppa över andra pjäser, vilket gör den värdefull i trånga ställningar.
• Bonden går ett steg rakt framåt, men från sin startruta får den välja att gå ett eller två steg. Bonden slår däremot aldrig rakt fram, utan bara ett steg snedt framåt. Den kan heller aldrig backa.

Specialdrag i schack

Utöver de vanliga dragen finns tre specialregler som ofta förvirrar nybörjare men som är helt centrala för korrekt spel.

Rockad

Rockad är ett drag där kungen och ett torn flyttas samtidigt, och det enda tillfället då du drar två pjäser i ett och samma drag. Kungen flyttas två rutor i sidled mot tornet, varefter tornet hoppar över kungen och ställs på rutan intill. Rockad på kungssidan kallas kort rockad (noteras O-O) och rockad på damsidan kallas lång rockad (O-O-O). För att rockad ska vara tillåten gäller samtliga villkor:

• Varken kungen eller det aktuella tornet får ha flyttats tidigare under partiet.
• Alla rutor mellan kungen och tornet måste vara tomma.
• Kungen får inte stå i schack när rockaden görs.
• Kungen får varken passera genom eller landa på en ruta som hotas av en motståndarpjäs.

Rockaden används för att snabbt föra kungen i säkerhet och samtidigt aktivera tornet – ett av de viktigaste dragen i öppningsspelet.

En passant

En passant (franska för ”i förbifarten”) är ett specialsätt att slå en bonde. Om din motståndares bonde gör sitt inledande dubbelsteg och därmed passerar en ruta där din bonde hade kunnat slå den, får du ändå slå den ”i förbifarten” – precis som om den bara hade gått ett steg. Din bonde ställs då snett bakom motståndarens bonde, som tas bort. Det avgörande är att en passant måste utföras direkt på nästa drag; väntar du ett drag försvinner möjligheten.

Bondeförvandling

När en bonde når motståndarens bortersta rad (åttonde raden för vit, första raden för svart) måste den omedelbart förvandlas. Du byter ut bonden mot valfri egen pjäs – dam, torn, löpare eller springare, oavsett hur många sådana du redan har på brädet. I de allra flesta fall väljer man en dam eftersom den är starkast, men ibland kan en springare vara bättre. Det är däremot inte tillåtet att låta bonden stå kvar eller förvandlas till en kung.

Schack, schackmatt och patt

När en pjäs hotar att slå motståndarens kung på nästa drag säger man att kungen står i schack. Den som får schack måste genast göra något åt det, på ett av tre sätt: flytta kungen till en säker ruta, slå den hotande pjäsen, eller ställa en egen pjäs emellan så att hotet blockeras. Du får aldrig göra ett drag som lämnar – eller ställer – din egen kung i schack.

Om kungen står i schack och det inte finns något lagligt sätt att ta sig ur det är det schackmatt, och den som satte matt vinner partiet direkt. Målet med hela spelet är alltså att nå denna ställning. Observera att kungen i praktiken aldrig slås och lyfts från brädet – partiet slutar i samma ögonblick matten är ett faktum.

En snarlik men helt annorlunda situation är patt. Patt uppstår när spelaren vars tur det är inte har något lagligt drag att göra, samtidigt som kungen inte står i schack. Då slutar partiet oavgjort (remi) – inte med vinst. Just den här skillnaden mellan matt och patt är en av de vanligaste källorna till missförstånd bland nybörjare.

Remi – så slutar partiet oavgjort

Alla partier slutar inte med vinst. Ett oavgjort resultat kallas remi och kan uppstå på flera sätt. Några kräver att en spelare själv begär (reklamerar) remi, medan andra inträder automatiskt:

• Överenskommelse: spelarna kommer helt enkelt överens om att dela poängen.
• Patt: spelaren vars tur det är saknar lagliga drag utan att stå i schack (se ovan).
• Otillräckligt material (död ställning): när ingen av spelarna har kvar tillräckligt med pjäser för att överhuvudtaget kunna sätta matt, till exempel kung mot kung, eller kung och enbart löpare mot kung.
• Trefaldig ställningsupprepning: om exakt samma ställning uppstår tre gånger med samma spelare vid draget kan remi begäras.
• 50-dragsregeln: om det gjorts 50 drag i följd av vardera spelaren utan att en bonde flyttats eller en pjäs slagits kan remi begäras.
• Femfaldig upprepning och 75-dragsregeln: upprepas samma ställning fem gånger, eller passerar 75 drag utan bondedrag eller slag, blir partiet remi automatiskt utan att någon behöver begära det.

Pjäsernas värde och grundläggande strategi

För att fatta bra beslut om byten är det praktiskt att tänka i pjäsvärden. Värdena är ungefärliga och mäts i ”bondeenheter”: bonde 1, springare 3, löpare 3, torn 5 och dam 9. Kungen har inget eget bytesvärde eftersom den aldrig får offras – förlorar du kungen är partiet slut.

Några tidlösa principer som hjälper nybörjaren att vinna fler partier:

• Ta kontroll över centrum. Pjäser som verkar från mitten av brädet (rutorna d4, e4, d5, e5) blir mer aktiva.
• Utveckla pjäserna tidigt. Få ut springare och löpare i öppningen i stället för att flytta samma pjäs flera gånger.
• Rockera i tid. Sätt kungen i säkerhet bakom sina bönder tidigt i partiet.
• Vänta med damen. Alltför tidiga damutflykter blir ofta bortjagade och innebär förlorade tempon.
• Håll koll på hoten. Fråga dig före varje drag vad motståndaren hotar att göra.

I organiserat spel gäller också regeln om rörd pjäs: rör du en egen pjäs måste du flytta den om ett lagligt drag finns, och rör du en motståndarpjäs måste du slå den om det går. Vill du bara rätta till en pjäs på rutan säger du först ”justerar” (på franska j’adoube). Vill du träna taktik och regler på egen hand finns det gott om sätt att spela schack digitalt mot både dator och andra spelare.

Schackets historia och varianter

Schack har rötter i det indiska spelet chaturanga från omkring 500-talet och spreds vidare via Persien och den muslimska världen till Europa. Den moderna formen, med dam och löpare som långtgående pjäser, växte fram i Europa under senare delen av 1400-talet. Det internationella schackförbundet FIDE grundades 1924 och ansvarar idag för de officiella reglerna och världsrankingen.

Utöver det klassiska spelet finns flera populära varianter och speltempon: blixtschack och snabbschack med kort betänketid, korrespondensschack över flera dagar, samt Chess960 (Fischer random) där baslinjens pjäser lottas till nya startrutor. Gillar du schackets tankemässiga utmaning finns besläktade strategispel värda att prova, som det klassiska brädspelet backgammon och det enkla men knepiga tre i rad. För sällskapskvällen passar även brädspel som Carcassonne, utomhusspelet Kubb och fler sällskapsspel för vuxna.

Vanliga frågor (FAQ)

Vilken färg börjar i schack?

Vit gör alltid det första draget. Därefter turas spelarna om att dra en pjäs i taget, och man får aldrig hoppa över sin tur.

Får kungen slå andra pjäser?

Ja, kungen får slå en motståndarpjäs på en intilliggande ruta – men bara om den rutan inte samtidigt är skyddad av någon annan motståndarpjäs, eftersom kungen aldrig får ställa sig i schack.

Vad är skillnaden mellan schackmatt och patt?

Vid schackmatt står kungen i schack och saknar lagligt sätt att komma undan, vilket ger vinst. Vid patt saknar spelaren lagliga drag men kungen står inte i schack – då blir partiet remi (oavgjort).

Måste en bonde alltid bli en dam?

Nej. När en bonde når den bortersta raden får den förvandlas till dam, torn, löpare eller springare. Dam väljs oftast eftersom den är starkast, men i vissa ställningar är en springare bättre.

Hur många pjäser har man från början?

Varje spelare har 16 pjäser: en kung, en dam, två torn, två löpare, två springare och åtta bönder – alltså 32 pjäser på brädet när partiet startar.